Motsols

Vindarna på norska västkusten på sommaren är ofta svaga och västliga säger alla de jag känner som har seglat t/r Lofoten (från Göteborg). Och har de haft motvind så har det varit vindar ifrån sydväst på grund av lågtryck som har gått långt norrut. Detta är dock bara baserat på flera muntliga källor.

Oavsett så är det lätt att kontrollera. Att få tag i vindkartor över Norge är enkelt. Med lite tur har jag det redan i någon av Den Norske Los eller Arctic Pilot som står i hyllan här. Jag återkommer.

Oki doki, föredrar i alla fall "motsols". Känns som att det vore fördel att "göra bort" de östliga praktiska problem som inte har att göra med segling och fira "Midsommar" väl kommen till friheten och Vithavet. Då finns det skön tid därefter att njuta av den norska kusten och "vägen hem". Kommer man som jag från Norrland tillkommer seglingen t/r norra Bottenviken - södra Kvarken... ;-)

Är det någon här som har "Den Norske Los" del 4, 5 och 6? Däri finns det mer information om vädret. Jag skall köpa dem någon dag men just nu har jag bara till och med del 3 här hemma. Samt då BA:s Arctic Pilot som tar hela sträckan i Nord Atlanten men i huvudsak för havsområdena och inte så kustnära.

Sträckan blir ju lika lång oavsett vilket håll vi seglar åt.

Så för mig är det mest intressanta att minimera motorgången. Vi kommer att köra motor i 100-tals timmar i alla fall på grund av svaga vindar och i kanalen (där vi inte får segla tar jag för givet). Så att minimera risken för motvinden genom att välja rätt håll på "varvet" är för mycket tämligen viktigt.

Slussarna är 135x14 meter så vi får in hela eskadern i en slussning om vi inte blir väldigt många båtar.

Intressant sida också som vårt konsulat i Petersburg lagt upp om svenska kontakter med Archangelsk vid Vita havet genom tiderna. Kanske speciellt intressant är Karl den
12: s order till Göteborgseskadern att segla runt Nordkap för att angripa staden vid norra Dvina. Gick det att göra för 300 år sedan så går det väl att göra igen! Fast motsols är nog bäst den här gången. Det vore synd att fastna i rysk byråkrati efter att man först rundat Norge:

"I kung Karl XII:s instruktion från den 20 mars 1701 befalldes emellertid att Archangelsk direkt skulle angripas, staden samt ryska skepp sättas i brand och att eskadern skulle fånga och ta ”effter krijgsmaneer alt hwad de kunna”. "

Länk:

www.sweden.spb.ru/sw/arhangelsk_sw.htm

Jag har pratat med fyra (eller om det är fem) båtar som gått sträckan Göteborg - Lofoten t/r under en sommar på runt 10-12 veckor. Alla talar om svaga vindar, mycket motorgång och oftast medvind upp och motvind hem (då det har blåst något alls). Men väldigt ofta väldigt svaga vindar. Dessa båtar har då gått inomskärs vilket kan vara en del av förklaringen. Vinden vrider på norra halvklotet mot norr (blir mer sydlig) då den passerar in över land. Och att vindarna är svagare inne i skärgården än ute på öppet hav är väl inget någon blir förvånad över. Norr om Lofoten/Tromsö-området har jag inte pratat med någon som har seglat. Så där får jag helt lita på vad böckerna säger.

Jag inser just att boken "World Crusing routes" inte står i bokhyllan här hemma. Hoppas den står i båten... jag ogillar att utlånade böcker inte kommer tillbaka speciellt när jag inte vet vem som har lånat den i så fall.

Länk: www.amazon.co.uk/World-Cruising-Routes-Sailing-Oceans/dp/1408158884/ref=sr_1_3?ie=UTF8&qid=1387931376&sr=8-3&keywords=world+cruising+routes

Nu är det ju så att alla av oss har inte så bråttom hem därför att vi är glada pensionärer.
Om man nu ändå funderar på att segla upp till Norra Ishavet så blir det troligtvis bara den här gången.
När man då är där kommer vi inte att missa chansen att besöka Svalbard.
Förutsättningen för att det skall fungera är att man seglar motsols. Det är lättare att passa en bestämd dag i Finska Viken mot att ha seglat runt hela norska kusten och försöka tima en dag i Murmansk. Dessutom är våra båtar så olika så det skulle bli en enorm spridning på fältet mellan +50 fots båtar som seglar i 8 knop på kryssen och vi som knappt tar höjd på kryss.

Så för vår del är motsols enda alternativet. 

Angående det här med strömmen i Neva. Nu har jag läst i några andras bloggar som gått uppför Neva att de "bara" hade 4,5 - 5 knops motström. Dessutom så verkar det bara vara en kortare sträcka som strömmen är lite starkare.
Det vore skönt om vi i förväg kunde få fram lite tillförlitliga uppgifter på hur stark strömmen kan vara i början på sommaren. Kanske Vladimir kan få fram "säkra" uppgifter.

Som jag skrev i läsvärt och tips så är strömmen inget större problem.
Lite fakta om strömmar/broar oberoende vilket håll man åker.
I Neva är det drygt 5 knop på ett ställe. I kanalkortet står det att strömmen varierar mellan 4 till 6,5 knop. Det beror säkert på vilken säsong man åker. Vi åkte i juli med en båt som gick i drygt 5 knop och klarade oss. (De flesta båtar idag är större och har kraftigare motorer) Starkaste strömmen är vid Ivanovskijforsen och det rör sig om någon kilometer. I Svir är det ett par knops ström. Djupet är beräknat för 4 meter i alla kanaler. Fri seglingshöjd måste man kolla upp, det har gått stora båtar denna väg och jag tror att det finns tillräckligt höjd på alla ställen eftersom broarna är höj och sänkbara. I kanalkorten fram till Onega ser det ut som 30m fri seglingshöjd. (Det är en del fackuttryck på ryska som jag måste kolla) Problemet är att det framgår det inte i kanalkorten när dom öppnas. Finns det vissa tider eller ska man beställa öppning? Det behövs lite uppdaterad information vad som gäller broöppningar.

Hade just kontakt med bekanta som seglade upp till lofoten i fjol. Bara svaga vindar och ingen nord…
vi ser helst ett motsols varv om det sammanfaller hyggligt med analysen av de förhärskande vindarnas riktning med målbilden att undvika motvind givetvis.
Att hålla ihop eskadern genom Ryssland ser vi som det centrala. Väl i Norge avviker några till Svalbard. andra passar på att stanna kanske?!

Inge/ottilia

En tanke: Om strömmen är allt för stark för vissa båtar på en kort sträcka på Neva, är det då möjligt att andra båtar i eskadern kan bogsera en bit? Är det tänkbart/realistiskt? Vi gör till exempel max 6,5-7 knop för motor, så om de 5 knop Vladimir talar om visar sig stämma så bör vi kunna ta oss upp, men är strömmen lite starkare av någon anledning, kan det bli lite värre.

Att gå motsols är ju ett alternativ som många förespråkar, och Vladimirs uppgifter om vinden vid Kolahalvön talar ju också för detta. Det kanske också kan vara praktiskt att hålla ihop eskadern i början, genom Ryssland, och sedan finns möjligheten att gå olika vägar.

Jag är personligen fortfarande i stadiet av informationsinsamling och känner inte att jag har beslutsunderlag nog för att med tämligen säkra bevis argumentera för något av hållen.

Men för medurs finns idag följande indikativa argument;

+ Medström på floderna genom Ryssland.
+ Medström (Golfströmmen) från Nordkap och in till Vita Havet.
+ Större chans för medvindssegling.
- Vi är längre ifrån vår agent Vladimir vid får inklarering i Ryssland. Något som vi kan hantera genom att just för inklareringen anlita ytterligare en agent boende i Arkhangelsk.

Vi tar det igjen. På den här länken,

kartverket.no/Kart/Nautiske-hjelpemidler/Den-norske-los/  

,kan man ladda ned alla banden av "Den Norske Los" som pdf, helt gratis! 

Super med DNL!

Ottilias uppfattning är givetvis att förhärskande vindar är en central förutsättning.

till detta kommer följande för vår del.

Vi ser värdet/behovet av att segla i eskader främst genom Ryssland. Det är då också vettigt att starta där för en sammanhållen färd denna sträcka. Vi har sedan själva så begränsat med tid att vi förmodligen kommer att lämna vår båt i lofotenområdet. Således blir medsols väldigt svårt för oss med tanke på den totala tidsåtgången då ju den färdriktningen inte medger en sammanhållen färd genom Ryssland om man inte kan följa eskaderplaneringen hela vägen runt. som jag ser det medför motsols en större individuell flexibilitet.
Likaledes sätter vår tidstillgång hinder i vägen för start i Norge då vi har svårt få tid till en sådan lång tillfartssegling FÖRE själva eskaderstarten.




MVH

Inge

Här nedan är ett utdrag ur minnesanteckningarna från mötet på mässan, det är de delar som främst berör motsols-medsolsdiskussionen. Hela protokollet finns här: eskader.freeforums.net/post/327

Den stora diskussionsfrågan under mötet var annars motsols eller medsols. För några båtar framkom det att motsols är enda allternativet om de ska följa med i eskadern. Orsakerna varierade, några har tänkt sig att gå till Svalbard och då är det mer fördelaktigt att gå motsols genom Ryssland. För andra handlar det om tid och att man vill kunna dela upp resan på två somrar. Då tänker man sig en övervintring i Norge. Här framkom det även att för många så var just passagen genom Ryssland det primära med eskadern. Detta blir då i sig ett argument för att gå motsols – att eskadern börjar med att gå genom Ryssland innebär att alla därefter kan ta sig vidare efter eget tycke och smak. Hur vindarna blåser utmed Norges sågs som mindre avgörande eftersom man tänker sig att kunna segla kortare etapper och vänta in bra väder. Vindarna kring Kolahalvön är desto mer intressanta. Enligt Vladimir så är den förhärskande vinden nordostlig utanför Kolahalvön. Ett tiotal av båtarna ville gå motsols visade det sig i en handuppräckning.


I samband med motsols-medsolspratet kom vi även in på själva seglingen utmed Kolahalvön. Troligen är det så att om man klarerar in/ut i uthamnen vid Murmansk så behöver man inte gå utanför tolvmilsgränsen fram till in/utklareringen. Någon hade även hört om en båt som nyligen gjort flera stopp i naturhamnar utmed halvön. Om de bara ankrat eller även gått iland framgick inte. Att klarera ut/in vid Murmansk ska heller inte vara något problem. Man klarerar då inte in/ut i själva Murmansk utan i en stad/hamn som ligger längre ut i fjorden.


Christer Ekberg (krille) som gått med sin båt S/Y Surfin genom Ryssland till Medelhavet via St. Petersburg – Neva – Svir – Volga berättade om förhållandena på Neva och Svir. Genom St.Petersburg är det ca 20 km med broar som ska öppnas och passeras på natten. Längre upp i Neva finns ytterligare två broar som man inte kommer under med en medelhög mast. Neva flyter mestadels med två knops fart, vid brofästen ökar strömmen något, som mest upp till fyra knop. Vid Ivanovskij finns en sträcka på ca 1 km där strömmen är som starkast. När de passerade i juli hade de 5 knops motström. I sjökortet står det 3 knop vid låg strömning, 5 vid medelströmning och 6,5 när det strömmar som mest. Vilket torde vara vid islossningen/snösmältningen på våren. Svir är reglerad med några slussar, så där är strömmen inte så stor. Ca 2 knop som mest.